sorry for (no) party rocking

Jag vet inte riktigt vad som har hänt med mig. Dem senaste månaderna/veckorna har jag inte velat gå ut alls. har hellre kört lugna kvällar som middag ute och bio, eller enkel hemmakväll med popcorn och film. Tydligen är det inte bara jag utan alla "usa-bloggar" jag läser tänker likadant och känner samma känslor jag känner. Ja, det låter som jag känner dem nu, men dem skriver exakt så som jag känner helt enkelt. Folk kanske ser mig som en tråkig person här men har man inte lust så har man inte och då finns det inget man kan ändra på.(kanske om Ekberg och Samanta kom och tvingade ut mig, dem hade nog kunnat ändra på det) Tur som jag har det känner malin likadant och jag har en bio/film/middagsvän. Hoppas allting vänder snart, för jag vill njuta av att vara här. Och även om jag klagar så vet jag att jag har det bra, lever livet som många andra sitter och drömmer om och jag njuter av att jag fått chansen att bo här- i drömmarnas stad.